...men måttligt måndagsmelankolisk.

Gör vad du vill, för allting du gör är bra!

Så efter två timmars vältrande i japans fantasy med Goemon blir man lite hängig och undrar vad man egentligen ska med all tiden till. Med skadad fot och hand går det inte att träna bort 4 timmar, vilket skapar ett svart hål i vardagen. Nu vill jag bara sitta o massera någons axlar. Utan krav på att få det tillbaka. Även om det självklart vore skönt efter 7 timmar framför en datorskärm på labbet.

Stefan Sundström blir soundtracket för kvällen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0