Snart, så snart

Nu gäller det bara att sälja slut alla föreställningar av spexet och förtjäna sina kakor. Om precis en vecka kommer jag sitta på premiärfest i AF-borgens källarsal. Vem behöver kärlek när det finns spexare? Ingen känsla var bättre än att sluta ögonen i ett rum fyllt av vänner och bli kramad av okända men ändå välbekanta händer.

Ensamhetet är outhärdligt när man smakat på annat, men nu har jag än en gång valt den; på gott och ont. Men mest för att det var oundvikligt. På kents nya album sjunger de att de aldrig trott på att tro. Tvivel är det enda säkra. Jag tvivlar, men jag tror att tvivel är det enda jag har att erbjuda.

Nu ska vi bara sova och låta kroppen återhämta sig efter vaccinationsinjektionen igår. Sedan tentaplugga. Sedan träffa sina vänner. Helgen. Tentakvällen. Spexet. Helvetessöndagen. Gamla vänner. Det blir så bra.

Förresten så friade den seglande basen till sin flickvän på körfesten i skanör. Det var en höjdpunkt bland många den kvällen, men just detta fick mig att gråta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0