Ockupera mera
http://www.lundagard.se/2009/05/16/ockupanter-och-polis-drabbade-samman/
Bilderna talar väl för sig själva, sicket jävla blodbad. Självslakt.
Med en omordning av planerna förblev jag i Skåneland den 16/5, detta mytomspunna datum som stått skrivet på alla offentliga ytor i Lund sen några månader tillbaka. Med humöret på topp beger jag mig till stortorget för att tillsammans med några klasskamrater visa sympati för våra röda bröder. Någonstans borde vi sagt stopp när folkmassan nätt och jämt övervägde den omringande polistruppen.
Med facit i hand är det lätt att peka, döma och säga vem som hade rätt och fel. Men frågan är om de ansvariga för tillställningen inte borde vetat bättre innan de beslutar att dra ihop en riktig ockupation. Den goda tanken genomsyrar hela projektet då den kommande hösten kommer innebära hundratals bostadslösa studenter i Lundaregionen och faktum kvarstår att politikerna inte har något att bidra med. Å andra sidan hamnar notan för helgens slagsmålskalas gott över några miljoner - pengar som skattebetalarna med glad min får punga ut i demokratins ärade namn.
Rätten till bostad säger ockupanterna:
Jag har bott i jävla DALBY! säger jag, och inte dör man av det.
Politikerna lyssnar inte säger taleskvinnan för ockupantrörelsen, men har de ens försökt samtala öga mot öga?
Det hela känns mest som ett skådespel mellan maskerade demonstranter och poliser, samtidigt som politikerna låter det hela fortgå utan att gripa in. Det är väl där vi har mest att beskylla kommun och landsting - deras apati och förmåga att vända ryggen mot hetta.
I ett sista försök att försvara ockupanterna åkallar jag det gamla goda "Stick it to the Man" och yttrandefrihetstjafset, men biter mig snabbt i tungan när jag ser 1000 NSFare marchera från stortorget för att med våld kasta ut "icke etniskt svenska" på gatorna under samma premiser.
Bilderna talar väl för sig själva, sicket jävla blodbad. Självslakt.
Med en omordning av planerna förblev jag i Skåneland den 16/5, detta mytomspunna datum som stått skrivet på alla offentliga ytor i Lund sen några månader tillbaka. Med humöret på topp beger jag mig till stortorget för att tillsammans med några klasskamrater visa sympati för våra röda bröder. Någonstans borde vi sagt stopp när folkmassan nätt och jämt övervägde den omringande polistruppen.
Med facit i hand är det lätt att peka, döma och säga vem som hade rätt och fel. Men frågan är om de ansvariga för tillställningen inte borde vetat bättre innan de beslutar att dra ihop en riktig ockupation. Den goda tanken genomsyrar hela projektet då den kommande hösten kommer innebära hundratals bostadslösa studenter i Lundaregionen och faktum kvarstår att politikerna inte har något att bidra med. Å andra sidan hamnar notan för helgens slagsmålskalas gott över några miljoner - pengar som skattebetalarna med glad min får punga ut i demokratins ärade namn.
Rätten till bostad säger ockupanterna:
Jag har bott i jävla DALBY! säger jag, och inte dör man av det.
Politikerna lyssnar inte säger taleskvinnan för ockupantrörelsen, men har de ens försökt samtala öga mot öga?
Det hela känns mest som ett skådespel mellan maskerade demonstranter och poliser, samtidigt som politikerna låter det hela fortgå utan att gripa in. Det är väl där vi har mest att beskylla kommun och landsting - deras apati och förmåga att vända ryggen mot hetta.
I ett sista försök att försvara ockupanterna åkallar jag det gamla goda "Stick it to the Man" och yttrandefrihetstjafset, men biter mig snabbt i tungan när jag ser 1000 NSFare marchera från stortorget för att med våld kasta ut "icke etniskt svenska" på gatorna under samma premiser.
Kommentarer
Trackback
