En onsdagsdröm

Så en kväll sitter man och tittar på actionfilm och blir ideologinostalgisk; tänk att faktiskt få uppfinna en ideologi och tro på den. Idag finns idealister bara på film där de för det mesta blir psykotiska.

Watchmen gav precis den dos av allt jag behövde för en kväll. Med untantag för 2 timmar och 40 minuter ledig tid som aldrig kommer tillbaka. Å andra sidan kommer man aldrig hitta muterade vetenskapsmänsgudar som har sex med sig själva i verkligheten, varför jag gör lika bra i att söka dem på film direkt.
  I övrigt fylls jag bara av en gnagande känsla av otillräcklighet när män och kvinnor gjorda av stål räddar världar och hånglar i postapokalyptiska miljöer. Det närmsta jag kommer det är väl att slå igenom skinnet på min boxningssäck uppe på den halvrenoverade vinden.

Vad jag vill komma till är hur skönt det vore att utnyttja sig själv till max någon gång. Istället för att halvhjärtat försöka passa in aktiviteter då man hinner och orkar, tvinga sig själv till perfektion. Träna kampsport 6 dagar i veckan och plocka medaljer, samtidigt som man påbörjar sin doktorandtjänst inom fysik innan ens masterexamen är avlagd.
Fast hur skulle jag orka det som knappast klarar att sitta upprätt i stolen framför filmen efter ett 7-16 jobb?
Den som ändå vore superhjälte... på riktigt då, och inte bara en spexhjälte som jag...

Kommentarer
Postat av: Stenis

Men är man medlem i den Tyska Innanlårsorkestern borde det inte vara några problem med disciplinen, skärpt dig Simon, o sluta klaga! ;)

2009-07-18 @ 00:26:33
URL: http://stenvalls.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0