God speed your...

Ska man vänta på känslan i brist på bättre tidsfördriv eller bränna ett halvfärdigt vykort från framtiden; jag är ändå inte intresserad av vad jag skulle skriva?

Ordet konstnärssjäl fortsätter eka i huvudet trots att Stefan Sundström gnäller i bakgrunden. Stockholm byts mot Norrköping - Laakso. I'll tell it all in the morning, fight the fight. Har vi någonsin spelat på lika villkor eller är var mans dans ett eget illusoriskt verklighetssubstitut?

Kommentarer
Postat av: Anonym

jag är ingen jävla konstnärssjäl, jag är en människa som är rädd för sin egen skugga.

och har det någonsin funnits några villkor? vi dansade förbi varandra för länge sedan och det finns tydligen ingen vilja eller möjlighet att hamna i takt igen. realismen är trist men den äter väl alltid upp illusionen till slut.

2008-10-27 @ 23:48:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0