Definitioner
Egenvärdeskomplex. Härligt ord. Skulle kunna ha med kvantmekanik att göra.
Vi talar om att defininera saker från grunden. I våras lyckades vi utgående från axiomet om de reella talens existens bevisa en linje, en kurva, en area, en cirkel, en derivata och därefter alla reella och komplexa funktioner.
Till dessa simpla verktyg har vi nu fått metoderna att förutsäga allt från planetbanor till elektroners flykt från atomkärnor.
Men vad som händer med människorna kan jag fortfarande inte beskriva tillförlitligt. Determinismen gav förvisso vika inför sannolikhetsläran och osäkerheten, men just nu vet jag inte ens vilka variabler jag räknar med. Det enda som är säkert är att inget är det.
Vad gör man när funktionerna saknar både funktionsvärde och derivata? Befinner jag mig i en annan dimension där jag förr inte varit? Försvann jag ur det reella planet och blev komplexvärd när saker slutade vara enkla?
Genom extrapolation skulle jag kunna förutsäga vad som händer nu. Men Taylorpolynomen ger bara goda approximationer vid små fluktationer. Kanske är det något stort på gång; en diskontinuitet i flera dimensioner. Oanade stegrationer i Hamiltonska relationer. Potential till kataklysmiska explosioner. Relativistisk spektraldiffraktion hos platoniska relationer. Hermeneutisk estetik i intellektuell erotik. Den som fortsätter drömma får inga svar. Men en begriplig fouriertransform finns till envar. Nu har jag inga fysikrim kvar.
Vi talar om att defininera saker från grunden. I våras lyckades vi utgående från axiomet om de reella talens existens bevisa en linje, en kurva, en area, en cirkel, en derivata och därefter alla reella och komplexa funktioner.
Till dessa simpla verktyg har vi nu fått metoderna att förutsäga allt från planetbanor till elektroners flykt från atomkärnor.
Men vad som händer med människorna kan jag fortfarande inte beskriva tillförlitligt. Determinismen gav förvisso vika inför sannolikhetsläran och osäkerheten, men just nu vet jag inte ens vilka variabler jag räknar med. Det enda som är säkert är att inget är det.
Vad gör man när funktionerna saknar både funktionsvärde och derivata? Befinner jag mig i en annan dimension där jag förr inte varit? Försvann jag ur det reella planet och blev komplexvärd när saker slutade vara enkla?
Genom extrapolation skulle jag kunna förutsäga vad som händer nu. Men Taylorpolynomen ger bara goda approximationer vid små fluktationer. Kanske är det något stort på gång; en diskontinuitet i flera dimensioner. Oanade stegrationer i Hamiltonska relationer. Potential till kataklysmiska explosioner. Relativistisk spektraldiffraktion hos platoniska relationer. Hermeneutisk estetik i intellektuell erotik. Den som fortsätter drömma får inga svar. Men en begriplig fouriertransform finns till envar. Nu har jag inga fysikrim kvar.
Kommentarer
Postat av: Filifjonkan.
Den som fortsätter drömma får inga svar, nej, kanske inga definitiva. Men han får tusen gånger fler möjligheter till svar än killen som försöker nyttja fysikens regler till att förklara fysisk (och mental) förening, istället för att GÖRA någonting. Allt är inte matematik.
Trackback
