simonkaizer

Så sitter man här ännu en kväll. Inbillar sig att man är förnäm bara för att man läser Strindberg på tåget, dricker te och spelar bandlös bas.

Gårdagen exkursion till Jönköping förgylldes av en pop-punk utstyrsel. Det hela var ett urartat fall av "vilka-skor-ska-jag-ha-idag?"-syndromet. Då alla bra skor lämnades i Lund stod jag med ett par skejtarsneakers eller röda skinnskor; eller till ska jag ta pappas gamla Jägarkängor? 
  Det blev helt enkelt rutiga byxor, kängor och skinnjacka. Busschauffören tittade snett på mig; min systers vänner tittade snett på mig; mamma tittade snett på mig; mina vänner tittade snett på mig; skinheadsen på juneporten tittade snett på mig. Men med ett par så sköna skor kan man ta all skit i världen. Och jag kunde gömma mig i Röda Rummet närhelst jag ville.

På tal om skit har jag upplevt mycket sådant idag också. Kvällspasset på jobbet skulle gås igenom. Inget konstigt. Mata gamlingarna; sköta toaletten och lägga dem till sängs. Och eftersom det inte blev någon P&L nästa vecka kunde jag skriva upp mig på jobb redan då. Det räcker säkert till att finansiera min kurslitteratur! "Quantum Physics - A complete introduction". Men det är ju till hösten det. Nu ska jag förlusta mig med Neuropsykologi och SatC.